Jag och sambon sitter i bilen och lyssnar på radio. Det är Lena Philipsson som sjunger låten som mest går ut på att “Jag heter Lena Philipsson…”. Den är rätt kass.

Sambon: - “Jo, alltså, när man skriver en text, eller nått annat, så får man ju en känsla av om det man gör kommer att bli bra”

Jag: - Ja..

Sambon: - “Lena PH verkar sakna den känslan.”