r20_linuxfaq.html

FAQ för R20_LINUX - Linuxmötet i Svenska fidonet.

Erik Forsberg

$Id: r20_linuxfaq.html,v 1.1.1.1 2004/09/19 12:09:12 forsberg Exp $

Ett antal ofta frågade frågor, och förhoppningsvis någorlunda vettiga svar på dessa, som uppkommit och besvarats i fidonetmötet R20_LINUX.

1. Metainformation

1.1 FAQ'ens historia.

Under våren 1995 dök en fråga ständigt upp i R20_LINUX - "Har vi ingen FAQ?". Vi började sammanställa en FAQ; för att på ett enkelt sätt informera Linux-användare.

Efter ett halvår blev FAQen föråldrad och det var ingen som underhöll den, men under våren 1997 kände Simon Josefsson att han hade alldeles för lite att göra så han la till kapitlet om de olika ISPerna och publicerar den numera i svenska linuxmötet regelbundet.

Mars 1998 tog Erik Forsberg över, och försöker nu hålla den uppdaterad.

Vi, i R20_LINUX, hoppas att FAQen bidrar till en trevlig läsning på ett enkelt och heltäckande sätt.

1.2 Var får jag tag i senaste versionen ?

Namn	Nodnummer	Telenummer	Hur?
The Gate	2:206/145	018-343781	Freq, LINUXFAQ

På Internet finns den senaste versionen under http://www.lysator.liu.se/~forsberg

2. Grundläggande information om Linux?

2.1 Vad är Linux?

Linux är ett POSIX-liknande Unix-operativsystem skrivet från grunden av Linus Torvalds (torvalds@transmeta.com).

Linux är en UNIX-klon designad för persondatorer. Linux har till att börja med ett excellent stöd för nätverk och då framförallt TCP/IP. Att samverka med Windows baserade nät (SMB) är inga problem, inte heller med Novell eller Macintosh på nät, fildelning och skrivardelning fungerar utmärkt. Programmeringsverktyg finns det gott om, och textbehandlingssystem som SGML och TeX är också tillgängliga, för att inte tala om X window system, och mängder av applikationer till det, bland annat Netscape för att nämna ett vanligt program.

Linux finns även för 68000-baserade datorer, bla Amiga, Atari och Mac. Andra miljöer som stöds är Digital Alpha, SUN Sparc, PowerPC, MIPS, ARM och fler lär komma.

2.2 Hur är historien bakom Linux?

Linuxhistorien började med att Linus Torvalds blev inspirerad av en (i den akademiska världen) populär UNIX-klon till PCn, MINIX -- många tyckte om att kunna köra ungefär samma system som de satt vid på universiteten, hemma. Linus började då utveckla en UNIX-klon som ett hobbyprojekt. Det hela började med att hans dator skrev ut 'AAABBBCCCDDD' och se vad det har blivit av det nu!

2.3 Vem utvecklar Linux?

Ingen eller alla..

Med ett utvecklingsteam bestående av programmerare över hela Internet och Linus Torvalds som sammanställare, sker all utveckling snabbt, såsom buggfixar, förbättringar, drivrutiner osv. När den första versionen av 'Teardrop' attacken kom ut, var en buggfix för Linux ute på ungefär två timmar..

2.4 Fördelar och nackdelar kontra andra operativsystem?

I mångt och mycket en fråga om tycke och smak, och vad man prioriterar hos sitt system.

Några mer eller mindre objektiva saker:

+ Oerhört bra stöd för nätverk.
+ Fungerande multitasking (riktig pre-emptiv sådan)
+ Fungerande fleranvändarsystem
+ POSIX-kompabilitet
+ Källkod till kärnan finns tillgängligt, liksom till de flesta program.
+ Stabilitet, Linux kraschar mycket sällan
+ Linux utvecklas kontinuerligt
+ Linux är gratis!
- Mindre användarbas än Windows 95 - färre personer som vet något om det.
- Färre program för hembruk än Windows 95 (ordbehandlare etc..)
- Hög kunskapströskel - man måste läsa manualer för att förstå det.
- Tredjepartstillverkare stödjer sällan Linux

2.5 Vilka datorer kan Linux köras på ?

PC: 386+ med minst 2Mb minne. 4MB rekommenderat. 8MB till X. Amiga/Atari: Minst Motorola 680x0 med PMMU, 2MB.

2.6 Kernel, Slackware... Jag fattar inget!

Kernelen är själva Linux, den tar hand om kommunikationen mellan programmen och datorn. Den innehåller även drivrutiner för olika delar i datorn, t.ex Ljud- och SCSI-kort.

Bash, tcsh osv är kommandotolkar. De läser in dina kommandon från tangentbordet, översätter dem och försöker uträtta saker efter din vilja.

X11 är det grafiska systemet de flesta UNIXar använder, plattforms-oberoende och mycket flexibelt.

Slackware är en distribution av Linux, det finns flera, exempelvis RedHat och Debian.

3. Hur får man tag på Linux?

3.1 Vilken är den senaste versionen av Linux?

Man måste skillja på version av kärnan och version av distributionen, kärnan är uppe i 2.0.33 just nu (2.1.x är en utvecklingsserie) och t.ex. RedHat är uppe i version 5.0, Debian har version 1.3.1.

De program som ingår i en distribution har naturligtvis också olika versionsnummer.

3.2 Vad är skillnaden mellan de olika distributionerna?

Om du köper någon version av DOS får du ett set med disketter som installerar sig på din dator. Detta kallas för en distribution. Linux finns i många olika distributioner, som är inriktade på olika saker.

Vissa distributioner är inriktade på att vara kompakta, och bara innehålla de saker man behöver. Andra innehåller hundratals megabyte (mestadels olika former av GNU-licensierade) program, nätverksprogram, textbehandlare, utvecklingssystem osv. De köper man helst på CDROM.

Distributionerna skiljer sig också markant i hur välgjorda de är, och hur lätta de är att installera.

Här sammanfattas några vanliga distributioner:

Slackware

Slackware har varit den enda och vanligaste distributionen sedan nyligen. Den finns på CD, och innehåller det mesta man kan tänkas behöva för ett komplett Linuxsystem. Installationen är enkelt med färgglada menyer där man får välja vilka delar man vill installera, och man ser hur stor plats de tar på hårddisken. Systemet är ganska välgjort, och det fungerar oftast bra. Hämtas på ftp://ftp.cdrom.com/pub/Linux/slackware/

Yggdrasil

De har dock inte kommit med någon ny release på ett tag nu, och saker händer fort i Linux-världen. Användarvänligheten är hög, och Plug'n'Play fungerar någorlunda bra, men det lider av barnsjukdomar. Systemet är inte så värst välgjort med många länkar på disken som ligger kvar efter installation och pekar på saker som inte finns. Annars på det hela taget en ganska komplett distribution. Information finns på http://www.yggdrasil.com

Debian GNU/Linux

Debian är Free Software Foundations officiella distribution. Den är helt gratis att ladda hem från nätet, och det står en fritt att själv göra CD-skivor eller något annat med den om man skulle så vilja. Debian bygger på en idé om att varje program, eller svit av sammanhörande program, utgör ett paket. Dessa kan man lätt installera och avinstallera med hjälp av ett självförklarande grafiskt verktyg. Paket som är beroende av andra paket kan berätta detta och installera dessa, så att man alltid är säker på att det nyss installerade programmet fungerar. Detta gör det mycket enkelt att få en överblick över sitt Debian-system, samt att installera och avinstallera program. Debian är den distribution till vilken det hör flest program av alla. Sedan ett tag tillbaka har även RedHat tagit efter idén med paket. Debian kan förutom sina egna paket även installera paket från RedHat. Information om Debian fås bäst på http://www.debian.org.

Red Hat

RedHat är en kommersiell distribution av Linux, som man köper på CD-ROM, men den finns också för gratis nedladdning ifrån nätet. Det är en väldigt kompetent distribution, och Red Hat-gänget är ibland med och utvecklar nya Linux-program. Den är användarvänlig ungefär som Slackware och också ganska genomtänkt. Innehåller det mesta man vill ha, och har blivit väldigt populär bland nybörjare. Mer information på http://www.redhat.com

Mini-Linux

Mini-Linux bygger på UMSDOS-filsystemet. Det betyder att den installeras i ett underbibliotek, C:\LINUX, på din DOS FAT-drive. Man kör ett särskilt boot-program för att starta Linux istället för DOS (liknar mycket det välkända sätt som OS/2 kan fungera på). DOS och Linux delar då alltså på en partition.

Mini-Linux är främst tänkt för att DOS-användare skall kunna kika lite på möjligheterna med Linux utan att behöva partitionera om sin hårddisk. Därför är denna distribution liten, den får plats på 4 st 1.44 MB disketter. Den innehåller ett litet X/Windows-system men det man främst saknar är alla man-pages och sådana hjälpfunktioner. På det hela taget en ganska trevlig distribution som uppfyller sitt syfte men har tyvärr inte kommit i någon ny version på ett tag nu.

Xdenu

Xdenu är en väldigt liten distribution, bara 2 st 1.44 MB disketter. Den är inriktad på att vara ett väldigt billigt sätt att göra en PC till en X/Windows-terminal. Finns också i en version på bara 1 diskett, som dock installeras på hårddisk, vilket inte 2 disketters distributionen gör. Låter det intressant så titta på http://www.xdenu.tcm.hut.fi

Om jag har en assnabb nätanslutning, kan jag hämta hem Linux då ?

Jodå, de flesta ftpsiter som listas i avsnittet om mer information kan du hämta olika distributioner från, och i vissa fall till och med installera helt över nätet. Även om din anslutning inte är jättesnabb går det att hämta hem en komplett distribution utan några större problem, det tar bara lite tid...

Finns Linux på CDROM? Vilka rekommenderas?

Infomagics The Developers Resource Kit CD-set innehåller de flesta distributionerna och en hel del annat gott och nyttigt. Mer information finns på http://www.infomagic.com/.

Walnut Creek säljer också, se http://www.cdrom.com

Företag som säljer Linux i Sverige är bland annat Baccus 08-7472207, SoftWorks 0511-58160, http://www.linuxbutiken.com samt NoHup 08-6125500 http://www.nohup.se

4. Var hittar jag mer information om Linux?

4.1 Newsgroups

Grupp	Kommentar
comp.os.linux.admin	Installation och administration
comp.os.linux.advocacy	Förespråkare för Linux
comp.os.linux.announce	Viktiga nyheter för Linuxfolk
comp.os.linux.answers	Frågor och svar
comp.os.linux.development	Tekniskt arbete kring Linux
comp.os.linux.development.apps	Applikationer, tekniskt
comp.os.linux.development.system	Operativsystemet, tekniskt
comp.os.linux.hardware	Hårdvarurelaterade frågor och svar
comp.os.linux.help	Frågor och råd om linux
comp.os.linux.networking	Linux och nätverk
comp.os.linux.setup	Installationsproblem

4.2 Echomail

TAG	Kommentar
R20_LINUX	Svenska Linux-mötet
LINUX	Internationella Linux-mötet
R20_UNIX	Svenska UNIX mötet, även andra UNIX
UNIX	Internationella UNIX mötet, även andra UNIX

4.3 Finns det några utgivna böcker om Linux?

Jodå, bland annat:

"Linux - The Bible", Softworks 0511-58160 & Baccus 08-7472207
"Linux Unleashed"
"Linux Network Administrator's Guide"
"Red Hat Linux Unleashed"
"Linux: The Complete Reference"
"Running Linux"
"Linux in a Nutshell"
"Linux Multimedia Guide"
"Linux Kernel Internals"
"A Practical Guide to Linux"

Flera av böckerna finns bland annat på http://www.compress.se och kanske även http://www.linuxbutiken.com Även ett besök på http://www.amazon.com är att rekommendera, gör gärna besöket via http://www.linux.org så märker amazon att du kommer därifrån, och du får viss rabatt.

4.4 Linux relaterade ftp siter

4.5 Linux relaterade WWW siter.

Finns det många, många av dem väldigt informativa och bra.

Adress	Kommentar
http://www.linux.org	Mkt och bra info.
http://www.li.org	Linux international
http://www.kernel.org	Linux kernel HQ
http://www.eklektix.com/lwn/	Linux Weekly News, håller kollen.
http://www.linuxhq.com	Linux headquarters.
http://freshmeat.net	Uppdaterad information om Linuxrelaterad programvara, m.m.
http://www.slashdot.org	Även här uppdaterad väl uppdaterad information.

Fler kommer..

5. Hur anpassar jag olika program till svenska förhållanden ?

Att få internationella tecken har varit ett litet problem i UNIX-världen eftersom allting kommer ifrån USA där man aldrig behöver fler tecken än vad det engelska alfabetet har.

Även saker som datumzoner kan ställa det ibland.

5.1 Konsolen

För att få ett svenskt tangentbord att fungera korrekt räcker det att köra

/usr/bin/loadkeys /usr/lib/kbd/keytables/fi-lat1.map

i lämplig fil i startupscripten. I en BSD init kan det vara lämpligt att göra detta i rc.local, Slackware använder /etc/rc.d/rc.keymap, Debian gör det i /etc/init.d/boot, så det är lite olika.

5.2 Emacs

Lägg till följande i filen .emacs i din hemkatalog


           ;; show european chars
           (standard-display-european 1)

           ;; use yyyy-mm-dd
           (setq european-calendar-style t)

           ;; iso-syntax: define which iso-8859-1 characters are letters
           ;; and how upper-/lowercasing works
           (require 'iso-syntax)

           ;; Show Date, Time, system load and mail status in status bar.
           (setq display-time-day-and-date t
              display-time-24hr-format t)
           (display-time)

5.3 Bash

Inläsning i bash sker med hjälp av GNU readline, så därför måste du skapa en .inputrc med följande rader i din hemkatalog:

           set convert-meta Off
           set output-meta On

Ett annat sätt att göra detta är att ha en likadan fil som heter exempelvis /etc/inputrc och sedan låta miljövariabeln INPUTRC peka på denna fil genom att i /etc/profile skriva

export INPUTRC="/etc/inputrc"

På detta sätt slipper man ytterligare en fil i alla hemkataloger.

5.4 Tcsh

Den tcsh som följer med Slackware använder en förenklad variant av NLS som inte bryr sig så noga om vad LANG är satt till, och det gör nog inte libc heller, men sätt LANG korrekt i alla fall i .tcshrc:

           setenv LANG iso_8859_1

5.5 Less

Less är en bättre variant av more som visar svenska tecken om du lägger

           LESSCHARSET=latin1; export LESSCHARSET

i din .bashrc (eller motsvarande, kanske /etc/profile, för ett systemdefault i bash)

5.6 X11R6

X fungerar bra med svenska tecken, men vissa Motif-program (netscape och Mosaic t.ex.) kan ha problem med tilde (tecknet ' '). Gör en .Xmodmap med raden

           keycode 35 = Ddiaeresis asciicircum asciitilde

och kör xmodmap på den filen så löser sig det.

Motif-baserade program fungerar bättre om de får olika koder för Backspace och delete. Standard är att Backspace-tangenten sänder Delete, men följande rad gör att den sänder Backspace istället.

           keycode 22 = BackSpace

5.7 Nn

nn är en newsläsare. För att få nn att visa svenska tecken lägger man

           set data-bits 8

i sin /.nn/init.

5.8 IrcII

IrcII är en irc-klient, och följande fungerar även i andra irc-klienter. Spara följande

           set translation latin_1
           set eight_bit_characters on

i ".ircrc" i ditt hembibliotek.

6. Hur kopplar jag upp mig mot min ISP?

Om man använder Linux seriöst, är det mycket bra att ha tillgång till internet, då kopiösa mängder information finns tillgängligt på nätet. Därmed inte sagt att det inte går att köra Linux utan nätverk, med en bra CD box har man det mesta man behöver.

Vi antar att du vill använda pppd vilket idag är den vanligast metoden.

Först och främst måste du ha en kärna som har stöd för PPP, i de större distributionerna ingår alltid det så förhoppningsvis ska du inte behöva bry dig om det, annars får du kompilera en ny kärna (vilket det förhoppningsvis kan skrivas ett kapitel om här i FAQen).

För att använda nedanstående scripter skriver du bara som root "/etc/ppp/on &" för att koppla upp, och "/etc/ppp/off" för att koppla ned.

6.1 Generella scripter

Skapa en tom fil /etc/ppp/options, enklast genom att skriva "touch /etc/ppp/options" som root vid en prompt.

Om inte din distribution redan skapat en, gör en symlänk från /dev/ttyS0 till /dev/modem, där /dev/ttyS0 motsvarar vad ditt modem sitter på för port. ttyS0 = COM1, ttyS1 = COM2 osv. Du skapar symlänken genom att (som root) exekvera följande: # ln -s /dev/ttyS0 /dev/modem

Klipp ut och spara följande i /etc/ppp/on:

#!/bin/sh

# PPP-script made by Simon Josefsson <jas@pdc.kth.se>.

tmpfile=/tmp/ppp.script.$$
source /etc/ppp/provider
export TELEPHONE LOGIN LOGINSTR PASSWORD PASSWORDSTR PPPCOMMANDSTR PPPCOMMAND

if test -n "$USEPAP"; then
        PAP="name $PAPLOGIN remotename $USEPAP"
fi

umask 0177
cat<<EOF>$tmpfile
TIMEOUT         5
ABORT           BUSY
ABORT           "NO DIAL TONE"
ABORT           \nRINGING\r\n\r\nRINGING\r
ABORT           "NO CARRIER"
""              \r\rATZ
OK-+++\c-OK     ATH0
TIMEOUT         60
OK              ATDT$TELEPHONE
CONNECT         \n
TIMEOUT         40
$LOGINSTR       $LOGIN
$PASSWORDSTR    $PASSWORD
$PPPCOMMANDSTR  $PPPCOMMAND
EOF

exec /usr/sbin/pppd -detach debug lock modem crtscts /dev/modem 57600 \
        noipdefault netmask 255.255.255.0 defaultroute $PAP \
        connect "/usr/sbin/chat -v -f $tmpfile" disconnect "rm -f $tmpfile"

Samt följande i /etc/ppp/off:

#!/bin/sh
if [ "$1" = "" ]; then
        DEVICE=ppp0
else
        DEVICE=$1
fi
if [ -r /var/run/$DEVICE.pid ]; then
        kill -INT `cat /var/run/$DEVICE.pid`
        if [ ! "$?" = "0" ]; then
                rm -f /var/run/$DEVICE.pid
                echo "ERROR: Removed stale pid file"
                exit 1nnnnn
        fi
        echo "PPP link to $DEVICE terminated."
        exit 0
fi
echo "ERROR: PPP link is not active on $DEVICE"
exit 1

Nameservrar, /etc/resolv.conf

I den filen måste du lägga till vilken nameserver som ska användas, fråga din ISP efter en adress. Skriv ungefär såhär:

           nameserver 130.237.226.199

Du kan lägga upp till tre olika nameservrar efter varandra i filen, de prövas i den ordning de står.

6.2 ISP-specifika inställningar

Nu kommer det inställningar per provider, normalt ska ett par rader in i en fil /etc/ppp/provider samt eventuellt ett par till filen /etc/ppp/pap-secrets om ISP:n använder sig av PAP-authetifiering.